Goalball är en sport för synskadade idrottare. Sporten kallas även för målboll, blindboll och plingboll. I och med att alla har olika grad av synskada så spelas sporten helt i blindo med ögonbindel, så att det ska vara rättvist. Detta är en av de mest rättvisa formerna av handikappidrott.
Varför får inte seende tävla i goalball?
I praktiken är detta en sport som alla skulle kunna tävla i då det sker på samma vilkor i och med ögonbindeln. Men detta är en sport inom Paralympics, vilket betyder att man måste ha något handikapp för att få vara med och tävla. I goalball får de tävlande ha max 10 % av en normal syn. Och det är därför människor med full syn inte får medverka, trots att alla spelare bär ögonbindel. Givetvis får seende träna och utöva denna sport, men inte tävla i officiella sammanhang då det är en para sport.
Det finns så många fler seende idrottare i världen jämfört med hur många handikappade idrottare det finns. Så om seende skulle börja tävla i denna sport skulle det med stor sannolikhet inte finnas kvar några synskadade i de stora tävlingarna. Inte för att man är bättre på denna sport om man är seende, utan helt enkelt för att det finns fler människor som är seende och konkurrensen blir då större.
Historia om goalball
Goalball uppfanns av en man från Österriket och en från Tyskland i slutet på 1940 – talet. Tanken var att sporten skulle verka rehabiliterande för folk som hade varit med i andra världskriget, som precis hade avslutats. Sporten specialanpassades för att passa synskadade, därav är det bara tre spelare från varje lag på planen. Lagsporter är svårt för synskadade då det lätt blir att man springer in i varandra. Men med få spelare och detta upplägg fungerar det bra. Spelarna kommunicerar hela tiden med varandra för att de andra spelarna ska höra vart dem är. År 1976 blev det en officiell sport i paralympics.
Hur spelar man goalball?
Sporten utövas med en boll som har en plinga i sig, så att spelarna ska kunna höra vart den är. Bollen väger 1,25 kilo och har en diameter på 25 centimeter. Planen är 18 x 9 meter. Lika stor som en volleybollplan för jämförelse. Hela kortsidan, alltså 9 meter, är mål. Det är ett mål på vardera sida. Linjerna på planen är tejpade med en tejp som sticker upp lite, för att de tävlande ska kunna känna linjerna i och med att de inte ser något.
Det är tre spelare i varje lag. Så det är sex spelare totalt på planen under en match. Det är två backar och en center i varje lag. Sporten går kort och gott ut på att göra mål, och att skydda det egna målet. Bollen spelas längst marken, och för att täcka målet slänger sig spelarna raklånga över planen för att skydda så mycket som möjligt av målet. I och med att spelarna inte ser något så får de lyssna på ljudet som kommer från bollen och dess inbyggda plinga.
Matchtiden är 2 x 12 minuters effektiv speltid. Blir det avblåsningar stannar klockan.
Reaktionsförmåga och snabba bollar
Snabba puckar är ett känt uttryck. Men när det kommer till goalball är det snabba bollar som gäller. Och de är väldigt snabba. Bollarna kan komma med en hastighet upp till 90 kilometer i timmen. Denna boll ska alltså motståndarlaget försöka rädda utan att ens se den. 90 kilometer i timmen är snabbt även om man ser bollen. Så att inte se den kräver minst sagt snabb reaktionsförmåga.
Samtidigt som man måste reagera så måste man också lokalisera bollen genom att lyssna på plingan. Att se en boll och kasta sig efter den är en sak, men detta är på en helt annan nivå. Spelarna måste lyssna, lokalisera och sedan slänga sig raklånga på marken där de har uppskattat att bollen kommer. Det går snabbt i goalball.
Förutom snabb reaktionsförmåga måste spelarna ha bra fysik för att kunna slänga sig på marken utan att skada sig. Samt styrka för att orka med alla turer upp och ned från golvet.
Medaljer för Sverige
Svenska landslaget i goalball har varit väldigt framgångsrika under de senaste 20 åren. Detta har resulterat i flertalet medaljer.
Herrar:
Brons i paralympics i sydney, Australien, 2000
VM-guld i Rio de Janeiro, Brasilien 2002
Silver i paralympics i Aten, Grekland, 2004
VM-silver i Spartanburg, USA 2006
Brons vid Paralympic i Beijing, Kina 2008
EM-brons i München, Tyskland, 2009
EM-brons i Assens, Danmark, 2011
Damer:
VM-brons i Colorado Springs, USA 1994
VM-silver i Madrid, Spanien 1998
Brons vid Paralympic i Sydney, Australien 2000
VM-brons Sheffield, England 2010
Brons i paralympics i London, England, 2012